Trend 09

The Rurban Fringe

Där stad möter land

I den smarta staden rullar robotar på trottoarerna och självkörande bilar ingår i stadsbilden. Bostäder och andra fastigheter innehåller sensorer som håller koll på allt från luftfuktighet till energioptimering. Som vanligt när det gäller teknikskiften kommer det på kort sikt inte att hända så mycket synliga saker i våra städer. Men på lång sikt blir förändringarna mycket större än vad vi kan föreställa oss.

 
 

Antalet smarta städer ökar i rask takt i världen. I USA hittar man de smartaste medan Kina leder i antal. Problemet som måste lösas när den artificiella intelligensen registrerar människors beteenden i städerna är den bristande datasäkerheten.

Den största synliga förändringen blir hur trafiken flödar. Vi kommer att behöva bygga städer som längre kretsar kring bilismen. Urbanisering och befolkningsökning gör bilismen omöjlig. Bilvägar i och genom städer blir allt svårare för oss att skala upp. Just nu råder en boom av el-scootrar, cyklar, promenadstråk och utveckling inom kollektivtrafiken. 

Självkörande bilar gör att behovet av egen privat bil minskar. Du kommer inte heller behöva att parkera om bilen gör något annat när du inte behöver den. Bilarna är just nu under luppen för innovation. 

I Dubai har man till exempel gjort tester med flygande taxibilar som lyfter och landar vertikalt.

Majoriteten av världens befolkning bor redan i städer och ytterligare 2,5 miljarder människor förväntas bo i städer år 2050. Städer är förbrukningsmaskiner och står inför otaliga utmaningar som ojämlikhet mellan människor, stora föroreningar och mängder med avfall.

Mycket av tekniken för att göra städerna mer angenäma finns redan, som eldrivna sparkcyklar, övervakningskameror, smarta lyktstolpar, flygande taxibilar, självkörande bussar, AI-glasögon för att jaga brottslingar, självtömmande papperskorgar och smarta trottoarer som ändrar sig till bussfil eller torg vid behov. Framöver kommer det att handla om att koppla ihop allting för att göra staden till ett bättre ställe och erbjuda en bättre livsmiljö med med minimerad resursförbrukning.

Innovation sker inom alla områden i städerna: I Nya Zeeland testas kollektivtrafikens bussar som ett skydd för hemlösa på natten och skapar en infrastrukturell win-win-situation, i en indonesisk stad har invånarna möjlighet att ”betala” bussbiljetter med plastavfall, i Seoul har man lanserat en AR-aktiverad app som gör det möjligt för invånarna att se ”föroreningsnivåer” för att uppmuntra till försiktighetsåtgärder - en lättillgänglig och visuell lösning på ett globalt och urbant problem och  ett finskt apotek gjorde om sina skyltfönster till gigantiska ytor för ljusterapi för att hjälpa lokalbefolkningen kämpa under landets långa mörka vinter - ett mycket lokalt problem kanske. Men vi kommer att utveckla många fler möjligheter för sömlöst välbefinnande inbyggt i vår hektiska vardag.

Det cirkulära tänkandet att dela resurser med varandra har slagit rot i städerna. Närmare 70 000 stockholmare nyttjade olika möjligheter för att äta överbliven restaurangmat, byta varor, tjänster och dela på bilar förra året, visar den första studien av cirkulär ekonomi som genomförts i Sverige. 

I nya kvarter byggs de cirkulära systemen in från början. Transporterna in i staden är, med bland annat varuleveranser, ett av huvudproblemen. 

Den mesta maten fortsätter att produceras på landet vilket gör framtidens megastäder sårbara. Att mat odlas och produceras i staden får vi se mer av framöver. Det finns till och med forskare som kikar på slutna ekosystem som förebild och ser staden som en betaversion av kolonier i rymden.

 
Stocksy_txp722ffd75U6I200_Medium_1733484.jpg